Öresundspendlare fångade i a-kassefälla
Nya regler innebär att gränspendlare mellan Sverige och Danmark i framtiden får ännu fler problem om de blir arbetslösa. Det kan betyda svåra ekonomiska konsekvenser för pendlare utan jobb.

Av Lene Bidstrup

Flera månader utan inkomst, flytt på flera hundra kilometer och en ändlös kamp mot systemet. Det är något av det som gräns-pendlare kan komma att råka ut för om de blir arbetslösa efter att ha pendlat från Sverige till Danmark. Och en dansk tolkning av en ny EU-regel kommer att göra det ännu svårare för pendlarna om de blir arbetslösa.

Så som reglerna är för tillfället ska man som pendlare betala till den danska a-kassan så länge man arbetar i Danmark och bor i Sverige. Men så fort man blir arbetslös, ska man överföras till det svenska systemet och kommer därför att få den svenska a-kasseersättningen, som är lägre än den danska. Tidigare fanns det möjlighet att få dispens från denna regel, men den möjligheten har nu försvunnit efter att den nya EU-regeln trädde i kraft den första maj.
Långsam handläggning
Att få a-kassa kan vara en lång och hård kamp när man är pendlare, berättar 40-åriga Katrin Petersen och 53-årige Jens Kloster. De har båda bott i Sverige under ett antal år, medan de har arbetat i Danmark och fram tills de blev arbetslösa.

Katrin Petersen hade studerat till bibliotekarie i Danmark medan hon bodde i Klagshamn. När hon firade sin slutexamen kunde hon samtidigt förvänta sig ett halvt år utan inkomst. Det är nämligen inte möjligt att få a-kassa i Sverige som nyutbildad.

Katrin Petersen är en av de öresundspendlare som kommit i kläm mellan två länders a-kassesystem. Även om hon har betalat till en dansk a-kassa ska hon, eftersom hon bor Sverige, få ersättningen från den svenska a-kassan. Och det är inte helt enkelt. Foto: Kristian Brasen.

– Jag hade inte helt förstått att jag faktiskt inte kunde få några pengar när jag var färdig med studierna, berättar Katrin Petersen, som dock klarade sig tack vare besparingar och sambons inkomst.

I juli förra året fick hon ett vikariat som pedagog i Dragør, som varade fram till mars i år. Därefter började hennes problem med a-kassesystemet igen.

– Det har varit en mycket seg procedur att ansöka om inträde i den svenska a-kassan. Den svenska a-kassan har varit mycket långsam och jag har till exempel fått fylla i samma papper flera gånger.

Det gick därför två månader innan Katrin Petersen kunde få pengar utbetalt från den svenska a-kassan.

– Jag fick såklart a-kassepengarna retroaktivt. Att det fungerar så upplyser a-kassan en också alltid om, när man efterlyser sina pengar. Men min hyra kan ju inte betalas i efterskott, påpekar hon.
Svåra ekonomiska konsekvenser
Jens Kloster har också upplevt den komplicerade och besvärliga byråkratin, som råder för gränspendlare som blir arbetslösa. Han arbetade i många år som lärare på Nordsjälland, medan han bodde i Helsingborg. Efter att han blev arbetslös i augusti förra året, har han kämpat med den svenska a-kassan för att få den högsta ersättningen, som han är berättigad till.

A-kassan betvivlar nämligen att Jens Kloster har varit fullvärdig medlem i den danska a-kassan fram tills han blev arbetslös. Trots att den danska a-kassan har bekräftat att den inte hyser några misstankar angående Jens Klosters medlemskap, så är ärendet ännu inte klart.

– Då, när jag blev arbetslös, upptäckte jag att jag skulle fylla i en särskild blankett och fick veta att efter det, skulle överflyttningen till den svenska a-kassan gå tämligen friktionsfritt. Men det gjorde den alltså inte, konstaterar Jens Kloster.

Under sex månader fick han endast den lägsta a-kasseersättningen i Sverige, som är på cirka 380 SEK per dag. Det motsvarar cirka 4.300 DKK per månad efter skatt.

– Min ekonomi drabbades hårt och jag insåg snabbt att mina besparingar inte skulle räcka särskilt många månader, säger han.

Därför tog Jens Kloster i mars adjö till sin tillvaro i Öresundsregionen, när han fick jobb på ett callcenter i Dalsland, cirka 400 kilometer norr om Helsingborg.
Orimliga regler
Både Jens Kloster och Katrin Petersen anser att det är orättvist att man som gränspendlare ska behöva gå igenom ett sådant frustrerande förlopp för att till sist få svensk a-kassa. Ordförande för AK Samvirke, som är en sammanslutning av de danska a-kassorna, ger dem rätt. Han såg gärna att reglerna ändrades, så att man kan få a-kassa i det land som man har arbetat i.

– Jag anser att det bör vara av sekundär betydelse var man bor. Om man arbetar i Danmark, betalar skatt i Danmark och betalar a-kasse-avgift i Danmark – varför ska man i hela fridens namn inte kunna få a-kasseersättning från Danmark, frågar Morten Kaspersen, som också är ordförande för 3F.

På ØresundDirekt har Christer Olsson, som är Arbetsförmedlingens representant, fått många frågor från pendlare som är osäkra på a-kassereglerna. Han konstaterar att det är viktigt att upplysa danskar, som överväger att flytta till Sverige, om vad det innebär för deras rätt till a-kassa.

– Det händer att danskar som flyttar till Sverige och fortsätter att arbeta i Danmark inte uppmärksammar reglerna. De tror ofta att inträdet i en svensk a-kassa sker automatiskt, när de anmäler sig som arbetslösa, men det gör det inte, säger han.
Så fungerar reglerna
Om man bor i Sverige och arbetar i Danmark ska man vara medlem i en dansk a-kassa. Så snart man blir arbetslös, ska man dock anmäla sig på den svenska arbetsförmedlingen och ansöka om inträde i en svensk a-kassa. Efter det övergår man till det svenska a-kassesystemet.

Tidigare var det möjligt att ansöka om dispens från dessa regler genom den så kallade Miethe-domen, om man kunde visa att man har haft större anknytning till den danska arbetsmarknaden än till den svenska. På så sätt kunde man anmäla sig som arbetslös i Danmark i stället för i Sverige och därmed få a-kassa från Danmark.

I maj 2010 trädde en ny EU-förordning i kraft, som gör det möjligt för gränspendlare att också vara anmälda som jobb-sökande i arbetslandet förutom i bosättningslandet. Men det är fortfarande bosättnings-landet som utbetalar a-kasseersätt-ningen. Förordningen har i Danmark tolkats som att alla som ansöker om så kallad Miethe-status i framtiden kommer att avvisas, upplyser Arbejdsdirek-toratet i Danmark.
Här finns problemen
  • Blir man arbetslös efter att ha pendlat från Sverige till Danmark, ska man byta från dansk till svensk a-kassa och man kan endast få den svenska a-kasse-ersättningen.
  • Studenter som blir färdiga med studierna i Danmark, medan de bor i Sverige, kan varken få svensk eller dansk a-kassa.
  • Flyttar man som arbetslös från Danmark till Sverige, följer rätten till a-kassa inte automatiskt med.
  • Arbetar man som springvikarie på den andra sidan av sundet, ska man vara medlem både i dansk och i svensk a-kassa. En del av avgifterna kan dock återbetalas.
Dansk a-kassa dyr
Det är en dålig affär för Öresundspendlare att vara medlem i dansk a-kassa, när de arbetar i Danmark, för avgifterna i Danmark respektive Sverige skiljer sig kraftigt åt. Enligt AK Samvirke kostar det i Danmark i genomsnitt 399 DKK per månad att vara medlem i en a-kassa. I Sverige är avgiften enligt IAF, Inspektionen för Arbets-löshetsförsäkringen, i genomsnitt 284 SEK per månad. Det är en skillnad på 180 DKK om månaden. Eller 230 SEK.
Mindre vattenläckage i Øresundstunneln är ofarliga.
Vad är skillnaden mellan en BroBizz och ett BroKort?
Din BroBizz kan användas i en lång rad betalstationer.
Hittar du inte svaren på dina frågor här på hemsidan?